Plugg och depression
Alltid undrat vad jag gör fel, varför inget funkar som det ska. Vad jag än strävar efter, vem jag än umgås med. Det var länge sen jag var riktigt lycklig, länge sen jag kände riktig livsglädje. Jag känner mig död, det känns som att jag är kritisk och samtidigt likgiltig för allt och alla.
Vem ska jag vara, hur ska jag vara, vad ska jag göra för att bli bubblande lyckliga Lina? Tjejen jag en gång var. Just nu känner jag mig som en medelålderskris utan slut.
Som varken vet in eller ut eller vad som är det bästa för mig och de runt mig.
Sanningen är, hur ska jag kunna förstå en annan människa om jag inte kan förstå mig själv.
Jag är fångad i ett nät som drar ner mig i ett svart hål. Jag vill ut men jag behöver någon räddning.
