Not Another Day

Känner mig som besatt, jag vet inte varför, jag vill ha koll på läget hela tiden, vill vara lite bättre än alla andra.
Känns som att den största lögnen jag lever i är mitt liv. Det kommer aldrig bli såsom jag vill och jag kommer aldrig vara den människan för andra som jag vill vara.
Spelar det någon roll?? Egentligen inte, jag har redan lärt mig att inget blir som jag vill, jag ska sluta hoppas, bara göra och inte tänka längre än så, fan vad mycket lättare då kan jag inte bli besviken för då vet jag inte vad jag vill eller inte vill. Right?
Aja skitsamma nu ska jag ta på mig kläder och gå och fika hos farmor.